Tomi Slotte Dufva: Hej = Hello. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

Idag är det Svenska dagen. Därför tänkte jag skriva ett blogginlägg på svenska.

Today we celebrate Finnish Swedish Heritage day and to join the celebrations I wrote a little piece in Swedish.

Digital ”äger rum”: om den post-digitala världen

”Vi lever i en digital värld”, börjar förvandlas till en kliché, men det är visserligen ändå sant. En snabb googling berättar att digitalisering förändrar språket⁠¹, hur företag utvecklas⁠², att digitaliseringen förändrar hela ”vår värld”⁠³ och ”allt”⁴.⁠ En likadan förändring finns också inom utbildning, utbildningsstyrelsen har till exempel hållit workshops om hur digitaliseringen påverkar behoven av kunnande och utbildning⁠⁵.

Tomi Slotte Dufva: Påpeka = To Note, To Represent To. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

Men vad menar vi med digitalisering och digital värld? Och framför allt, vad betyder digital nu, när internet närmar sig sin medelålderskris och första pc:n är ungefär 43 år gammal? Negroponte, en av MIT media labs grundare⁶, ⁠skrev 1995 att: ”The change from atoms to bits is irrevocable and unstoppable” (Negroponte, 1995 s.4). Negroponte menade att digitala processer (bits) är mera ekonomiska och praktiskta än materiella alternativ (atomer), därför borde allt digitaliseras. 25 år senare kan vi se att många saker faktiskt har blivit digitaliserade, och att digitaliseringen fortsätter på nya områden. Artificiell intelligens och robotar ersätter till exempel allt flera mänskliga arbeten och tjänster (De Pasquale, 2018; Gallagher, 2019; Wolters, 2020; Steiner, 2013). Men framför allt påverkar digitala prosesser våra dagliga liv, samhället, kultur, politik och ekonomi på ett sätt som inte bara är praktiskt eller ekonomiskt, utan också ändrar hur vi tänker och lever.

Tomi Slotte Dufva: Påhitt = Fabrication. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

Därför borde vi kanske prata mera om post-digital värld, än undra hur digitalisering kommer att förändra vår värld. Med post-digital menar jag inte en tid efter digitalisering, men i stället vår situation där digitala prosesser är så vanliga och vardagliga att det nästan har blivit omöjligt att leva utan dem. Mediaforskare Florian Cramer jämför post-digitalitet med bilar på 1950-talet, efter andra världskriget: På denna tid var den allmänna tanken att bilar alltid var ett bättre val än cyklar, oavsett situationen (Cramer, 2015). Nu, i och med klimatkrisen tänker vi kanske annorlunda. Cramer framhåller att post-digital gör samma sak med digitalisering, det ifrågasätter digitala prosessers plats; är de alltid bästa valet? Kanske atomer någon gång kan vara ett bättre val än bits? Dessutom kanske vi borde tänka över vår värd, om vi tänker att digitalisering alltid är rätt val.

Tomi Slotte Dufva: Eldprov = Acid test. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

Rasmus Fleischer föreslår en likadan definition av post-digital i sin bok ”Det postdigitala manifestet” (2009). För Fleischer är det viktiga i post-digitalitet att det lyfter fram sätten som digitalisering förändrar och påverkar världen och människan. Fleischer använder begreppet äga rum för att diskutera förändringar digital gör i samhälle och kultur. Med Fleischers begrepp skiftar fokus från konkret digitalisering (atomer till bits) till en politisk och kulturell fråga: Vem äger rum, hur kan man äga rum, och vem får välja det?

Fleischers begrepp lyfter också fram en annan viktig poäng med post-digitalitet; det digitala är inte bara ett rum, och det är inte samma för alla; digitalisering äger rum på olika sätt. För det första äger digitala prosesser helt annorlunda rum jämfört med var man befinner sig. Till exempel begränsar och övervakar staten din tillgång till digitala verktyg och prosesser om du är i Kina eller Ryssland⁷.⁠ För det andra är digitala prosesser inte alls neutrala; de kan vara chauvinistiska (Bassett et al., 2019; D’Ignazio & Klein, 2020; Jarrett, 2015), rasistiska (Apprich et al., 2018; Devlin, 2017), eller fortsätta kolonialistiska traditioner (Couldry & Mejias, 2019).

Tomi Slotte Dufva: Åstådskomma= To Do, To Work. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

Men, man kan undra, vad är egentligen skillnaden mellan kritik mot digitalisering, och post-digital kritik? Varför behöver vi ännu ett begrepp? Basset, Kember & O’Riordan tänker på liknande sätt i deras bok ”Furious: Technological Feminism and Digital Futures”, och påstår: ”… the digital or post-digital; we don’t care which.” (Bassett et al., 2019, s.22). Beroende på vilket perspektiv man tar kan digital och post-digital faktiskt ses som att handla samma sak, som en fråga mera om nyanser än som två olika saker, därför kan det känna helt onödig att prata om post-digitalitet ibland. Ändå lyfter Fleischer och Cramer fram viktiga argument för post-digital i vår situation där digital finns överallt; det ifrågasätter digitalisering och skiftar fokus till hur och varför. Hur använder vi våra digitala teknologier? Varför behöver allt bli digitaliserat? Hur är det gjort? Post-digital ger plats för viktiga diskussioner vi borde ha just nu; vem äger rummet?

Tomi Slotte Dufva: Skål = Cheers! From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing

1 https://www.hbl.fi/artikel/digitaliseringen-forandrar-spraket-2/

2 https://www.edig.nu/artiklar/digitalisering-andrar-sattet-foretag-innoverar-och-utvecklas

3 https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/

4 https://nft.nu/sv/digitaliseringen-forandrar-allt

5 https://www.oph.fi/sv/nyheter/2018/hur-paverkar-digitaliseringen-behoven-av-kunnande-och-utbildning

6 Och nytiden kanske känt mera om tveksamma relationer till Jeffrey Epstein.

7 I alla fall mera och mera officielt än i här.

Referencer:

Apprich, C., Hui Kyong Chun, W., Cramer, F., & Steyerl, H. (2018). Pattern Discrimination. University of Minnesota press. https://doi.org/10.14619/1457

Backlash Against Facebook’s Free Internet Service Grows. WIRED. http://www.wired.com/2015/05/backlash-facebooks-free-internet-service-grows/

Bassett, C., Kember, S., & O’Riordan, K. (2019). Furious: Technological Feminism and Digital Futures. Pluto Press.

Couldry, N., & Mejias, U. A. (2019). The Costs of Connection. Culture and Economic Life. http://books.google.de/books?id=PJcdugEACAAJ&hl=&source=gbs_api

Cramer, F (2015) What is ’post-digital’? In Berry, D., Dieter, M.,(Eds.) Postdigital Aesthetics. (pp.12-26). London: Springer.

D’Ignazio, C., & Klein, L. F. (2020). Data feminism. MIT Press.

De Pasquale, S. (2018). AI, robotics, automation: The fourth industrial revolution is here. Retrieved 2019-11-25 from https://phys.org/news/2018-12-ai-robotics-automation-fourth-industrial.html

Devlin, H. (2017). AI programs exhibit racial and gender biases, research reveals. Retrieved 2019-11-25 from http://www.theguardian.com/technology/2017/apr/13/ai-programs-exhibit-racist-and-sexist-biases-research-reveals

Gallagher, S. (2019). The fourth Industrial revolution emerges from AI and the Internet of Things. Retrieved 2019-11-25 from https://arstechnica.com/information-technology/2019/06/the-revolution-will-be-roboticized-how-ai-is-driving-industry-4-0/

Jarrett, K. (2015). Feminism, labour and digital media: The digital housewife. Routledge.

Negroponte, N. (1995). Being Digital. Hodder & Stoughton.

Steiner, C. (2013). Automate This: How Algorithms Came to Rule Our World. Portfolio Trade.

Wolters, L. (2020). Robots, Automation, and Employment: Where We Are. MIT Work of the Future Working Paper

Tomi Slotte Dufva: Aj, aj ja, aj jaha = So, no, okay. From Drawing a Day series: https://drawing.plumbing